Ligger hemma riktigt sjuk & tycker synd om mig själv, riktigt jäkla synd faktiskt.
Eller nej, men man blir så liten.. så ynklig.
Man vill ha någon hos sig 24/7 och passa upp på en, men nu är man vuxen så man får snällt ta hand om sig själv.
Vill man ha mat även om man har 40 graders feber är det antingen att vingla ner till affären eller helt enkelt skita i att äta, 2 alternativ, bara att välja.
Önskar jag låg hemma i backabo med Hugo på magen och vetskapen att mamma & pappa var runt omkring mig.
Hemlängtan är stor just nu.. saknar min familj oerhört mycket!

Gick till jobbet i går även om jag knappt visste vad jag gjorde.
Vinglade runt på jobbet i feber men till sist tyckte chefen att det var nog och sände hem mig!
Hon är så bra min chef, så omtänksam och fixar och har sig.. gillar!
Låg bara hemma i går.. kollade massa Pippi och var allämnt liten igen.
Alvedon och näsdukar var min bästa vän.
Vid halv 12 kom även Enlil hit, då var kvällen räddad ungefär.
Blir så lycklig varje gång han är med mig, hela jag vill bara stanna tiden och få ligga där och bara känns mig så trygg.
Det finns dock saker som ibland händer att allting bara vänds på 1 minut..
Jag vet att du vet det, och jag klarar det inte.. det gör för ont i mig att se.. det är då osäkerheten kommer in även om jag egenlitgen vet att det är mig du vill ha.
Det spelar nog ingen roll om du förklarar 1000ggr för mig.. hur många gånger du säger att du älskar mig för känslan i mig verkar vara här för att stanna, och det är inte ditt fel, det är livet innan.
Jag är förstörd på vissa håll, och det är något jag tydligen får lära mig att leva med, eller leva utan någon.
Men det blir 1000 frågor i mitt huvud direkt.. träffats? vad sägs? känsla? SÅ mkt som jag egenlitgen inte vill veta.

Jag älskar dig & jag vet att du vet, och jag är glad du står ut med min svaghet.
Det är ingens av våra fel, det är deras.. & jag hatar dom för det.
För trots allt så är du det bästa som hänt mig, finns ingen som kan få hela min kropp att få en känsla av den lyckan.. den kärleken och ja, jag kan inte ens förklara känslan du får mig attt känna.
Det liksom värker i hela kroppen.

Nu känner jag febern komma över mig återigen så nu får det bli alvedon, en powernap och bara hoppas 1 timme går fort, för då är Enlil här :) :).
Ska få ta hand om sin sjuka flickvän, stackarn!

Hoppas ni alla får en super fin dag!

~~ Hanna