Ja, inte orkat skriva på ett par dagar.
Allting känns så fruktansvärt meninglöst.. vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska må.
Min värld rasade samman. och detta berget blir inte lätt att bestiga igen. men jag ska lyckas..
En panik känsla går igenom kroppen konstans och jag vill inte leva så här..
gah,  vet egenlitgen inte vad jag ska skriva eller ja inte skriva.
FUCK IT.

Om du bara förstod.. så skulle allting gå att ordna..men jag vet.. it's to late to apologize.
och jag får leva med det.

så underbart tacksam att jag har dom vänner som jag har. finns vissa som man bara skulle vilja
skrika ut hur mkt man tycker om. finner inga ord, tack som fan.

och sara, jag vill ha hem dig. jag saknar dig så otroligt mkt.. <3

mitt hjärta hoppar till och magen knyter sig varje gång..

jag önskar jag kunde gjort saker ogjorda för jag har insett så mkt.
men allting har en mening, jag vet. och denna gången är det jag som får lida för det..

men allt jag vill är att säga, jag älskar dig.

dags att gå hem från jobbet.. ut och gå som jag gör konstant.. sen umgås med någon.

Varje dag när jag slår upp ögonen så hoppas jag det var en mardröm..

förlåt.

I try and i try and i try and i'm trying, but inside me it's feels like i'm dying.